Asfaltsvägen

Detta är Asfaltsvägen

Den tar ca 45-60 min, och är ca 4-5 km totalt fram & tillbaka.
Den första biten (rödmarkerad) är skog och en uppför/nedförsbacke.
Sedan är all lilamarkerad väg asfalt. Den streckade biten är om man vill gå en hel timme, annars vänder man innan den streckade biten börjar, och då tar det ca 45 minuter.
Asfalten är platt, med enstaka kurvor. Den streckade biten består däremot av en uppförsbacke bortåt, alltså nedförsbacka hemåt.

Denna väg brukar jag leda/skritta på under Antons vilodagar.

Varför asfalt, och hur kan det vara bra?
Det är bra att variera underlaget för hästarna, och eftersom att det är ganska mjukt där jag annars brukar rida, kan det vara bra att gå på ett hårdare underlag då och då. Jag rider/leder däremot inte i någon annan gångart än skritt.

Detta skrev jag i min uppsats till specialidrotten, förra året;
"Man vill rida på underlag med en aning svikt i, det får inte vara för mjukt och inte för hårt. Ett mjukt underlag belastar senorna medan ett hårt underlag sliter mer på lederna. Ett perfekt underlag är nyregnade vägar som annars brukar vara lite halvhårda. Vintern är en hemsk tid eftersom kärlen i marken fryser och ligger det inte ett tjockt lager snö på marken är det nästan omöjligt att göra något annat än att skritta. Man ska dock inte underskatta det hårda underlaget, det kan vara bra att rida på lite då och då för att få ett genomflöde i hästarnas ben som minskar pålagringar och uppsamling av ledvätska etc."

Skjutbanerakan

Detta är då skjutbanerakan (det blåmarkerade längst ner).
Detta är en del av skjutbanerundan, vilken man även kan förkorta.
Skjutbanerakan är en raksträcka, ca 2 km totalt.
Underlaget är jättebra när det är lite fuktigt ute, annars är det ganska torrt och hårt. Den brukar dock vara bättre på den "vänstra delen", alltså inte den biten som har en gemensam sträcka med skjutbanerundan. Det är ganska mycket skog runt omkring, som täcker vägen från allt för mycket sol, och man brukar oftast kunna rida i kanterna.

Skjutbanerundan

För att underlätta förståelsen med mina beskrivningar av passen jag rider, tänkte jag därför lägga upp lite information och en karta på mina rundor.

Detta främst för att ni skall få en uppfattning om hur jag på ett ungefär rider min häst, på vilka underlag osv.
Jag tänker så småningom ta lite bilder när jag är ute och rider, som jag kan lägga in här.

Jag börjar med Skjutbanerundan, den vi oftast rider.

Denna runda tar ca 1 h och är ca 5,5 km.
Fram till den första korsningen (3-korsningen), är det hårdpackat grus. Det är ca 3 uppförsbackar, en lite längre och brantare i början, och en lång nedförsbacke. Vägen är ganska rak i övrigt.

Jag brukar svänga in till höger vid den första korsningen och börja trava strax därpå. Vägen svänger lite, och det är en uppför och nedförsbacke i början, men därefter är vägen platt. Det brukar för det mesta vara ett okej underlag, av sandaktigt slag.

Sedan kommer man ut till något vi kallar "Skjutbanerakan" (jag skall lägga in ett inlägg om den också), och svänger vänster (på bilden höger). Där man kan rulla in i lite galopp, alternativt göra lite sidvärds, vägen är kanske 4 meter bred.
Underlaget på den biten varierar, beroende på väder. Har det regnat är det toppenfint, men har det torkat är det ganska hårt. Det är en preparerad väg.

Där rundan börjar vända tillbaka, är det ett mellanparti. Det är en skogstig som varierar lite i terrängen. Man kan trava en liten bit, men det blir ganska mycket avbrott då. I och för sig inget negativt med det.

Därefter kommer man ut till en 4-korsning, där man svänger vänster. Då rider man raka spåret hem på det hårdpackade gruset. Ibland är gruset ganska stort, stora stenar, som fastnar i hovarna. Det hände oftare med ponnyn, och kan vara ganska irriterande.

RSS 2.0