Oj, oj, oj vilket helg. Det har hänt en hel del må jag säga!
Här kommer en kort lång version av vad som hänt under helgen.. ;)

Det började ju med att jag kollade upp i tyska LPO (tyska versionen av det svenska tävlingsreglementet - TR) vilka bett jag får rida på. Det är andra regler än i Sverige - man får enbart tävla med vanliga tränsbett alternativt vanligt pelham med delta upp till L hoppning (ca 120cm). Från och med M (ca 130 cm) får du sätta i vilka bett du vill, och använda vilka nosgrimmor du vill. Rätt ruttet tycker jag, men jag förstår båda sidorna av det.
[En liten parantes; Jag kikade precis i det svenska TR, och till och med PONNIER i Sverige får ridas med mer avancerade bett... Tidigare var det ju iallafall även tillåtet att rida med precis vilket bett som helst på stora hästar]

Så i fredags hoppade jag Anton lite hemma, provade pelhambett och det kändes inte bra - men okej. Jag red honom ju på pelhambett i ett eller två år tidigare, men fick aldrig en riktigt bra känsla på det... Egentligen ville jag testa kombinationsbettet jag köpte förra veckan (jag har tagit bild på det och ska lägga upp det också), men det var ju bara att glömma.
Men jag tänkte då, att jag kan rida pelhambettet med två tyglar på tävlingen. Då kan jag anpassa min ridning lite mer på ett annat vis. Med delta blir det så stumt och det finns bara "ett alternativ" så att säga...

På lördagmorgonen (alltså igår) åkte jag till stallet lite tidigare, joggade Anton 10-15 minuter innan jag gjorde klart allt inför tävlingen. Han kändes jättefin och lugn, lösgjord och allt. Fantastiskt, tänkte jag!
Så, ca 10 minuter (då hade jag redan kört 50 km) innan vi anländer till tävlingsplatsen ringer Denise till sekretariatet för att startanmäla mig (vilket man måste göra senast en timme före klassens start) - och ni tror inte att jag är anmäld till söndagen? Jo, så det var ju bara att vända och köra hem igen. Här delar de nämligen ofta upp klasserna i olika "abteilung" - man skulle väl kunna översätta det till avdelning.. Och igår 13.30, som jag trodde att jag skulle starta, var det avdelningen av L för bara juniorer. Jag är ju fortfarande YoungRider (i 13 dagar till), så jag red alltså kl 8 imorse.

Så slutligen till söndagens (idag) strapatser.. Innan vi åkte någonstans släppte vi Anton lite i ridhuset så han fick latja av sig lite, vilket bara gjorde honom väl.
Så, imorse var vi på tävlingsplatsen i rätt tid, till rätt avdelning av L-klassen.
Och medan jag red fram stod en man och kollade på mig och Anton nästan hela tiden medan jag red fram, tävlade och travade av.. Jag förstod ingenting. Jag återkommer till det snart.
På framhoppningen kändes Anton bra, med mycket power men ändå lyhörd. Han blev så otroligt försiktig på oxern, sprången blev nästan bara uppåt och inte framåt - så känslan var ju inte den bästa direkt..
Så det enda jag tänkte när jag red inne på banan var - rid framåt, rid framåt. Tanken med denna rundan idag var även att testa lite hur han är efter kraschen, men det verkar inte ha påverkat honom ett dugg. Han blev snarare lite "chockad" över att jag red på fram så mycket istället, det kan man nästan se i en del språng!
Det blev lite hektiskt till kombinationen och jag satte honom lite i skiten, där jag skulle tagit tillbaka honom lite tidigare. Men eftersom det är precis det felet jag ofta gör, så måste jag komma ur skorna och rida på framåt istället (men kontrollerat - vilket det kändes idag).
Vi gick nolla, och tiden räckte till en 4:e placering. Hur glad blev jag inte efter det? Jag som knappt har ridit honom på väldigt länge, och endast hoppat honom 2 gånger nu sedan september (det har ju Denise gjort).
Så, åter till denna man. Det var en av domarna - för framhoppning etc. Han kom fram till Denise två starter före att jag skulle in (efter att ha iaktagit mig sedan klassens början) och sa att jag red på ett felaktigt bett. Tydligen så red jag på ett kandar, då jag hade två tyglar... Men han ringde domartornet, de var väldigt snälla, och jag fick ju inte veta något föräns efter att jag kommit ut och travat av.. Hade domaren kommit fram lite tidigare, hade jag inte haft något problem med att sätta på en delta (eller sporremmar).. Men jag tycker ändå allt allt är lite sjukt.. Ett pelham med två tyglar gills alltså som ett kandar - det hade jag ingen aning om!

Här kommer en video från idag!



Vem orkar läsa allt det jag ovan skrivit egentligen.. En hel roman..